"Bakis"dag
Det verkar som min familj är lite bakis idag, såhär efter Valborgsfirande i Uppsala.
Elis sover i min famn för andra gången på kort tid. Frej får inte sova i min famn för han snarkar så jäkla mycket. Hör honom ända hit från sovrummet där dörren är stängd. Frej är nämligen förkyld och han tror att han är döende. Han "mår fruktansvärt dåligt"
Jag gör inte heller många knop. Blev trött av gårdagens 2,5 timme på Flustret. Drickandes 2 cola kikade jag på fulla människor, i alla former, färger och åldrar. En upplevelse i sig, men helt plötsligt bestämde jag mig för att nu vill jag gå hem till Elis. Elis mådde hur fint som helst, hade suttit i parken, sovit en lång stund, ätit och busat med sin Morbror och Ika.
Vi vilade en stund och sen packade vi in oss i bilen och åkte en sväng på fest på Vaksalagatan. Det var trevligt, med fina människor, men när volymen steg och Veronica Maggios sånger nästan sövde Elis så sa vi tack och godnatt.
Lite senare än vanligt somnade min tiger, så det är nog därför han är tröttare än vanligt idag.
Men vi höll oss inne när skratten blev till gråt, fylla till spya, vän till fiende. Vi kurade skymning i soffan medan sista april i Uppsala säkert spårade ur på många ställen. Känns inte ett dugg sorligt att missa efterfesten!
Elis sover i min famn för andra gången på kort tid. Frej får inte sova i min famn för han snarkar så jäkla mycket. Hör honom ända hit från sovrummet där dörren är stängd. Frej är nämligen förkyld och han tror att han är döende. Han "mår fruktansvärt dåligt"
Jag gör inte heller många knop. Blev trött av gårdagens 2,5 timme på Flustret. Drickandes 2 cola kikade jag på fulla människor, i alla former, färger och åldrar. En upplevelse i sig, men helt plötsligt bestämde jag mig för att nu vill jag gå hem till Elis. Elis mådde hur fint som helst, hade suttit i parken, sovit en lång stund, ätit och busat med sin Morbror och Ika.
Vi vilade en stund och sen packade vi in oss i bilen och åkte en sväng på fest på Vaksalagatan. Det var trevligt, med fina människor, men när volymen steg och Veronica Maggios sånger nästan sövde Elis så sa vi tack och godnatt.
Lite senare än vanligt somnade min tiger, så det är nog därför han är tröttare än vanligt idag.
Men vi höll oss inne när skratten blev till gråt, fylla till spya, vän till fiende. Vi kurade skymning i soffan medan sista april i Uppsala säkert spårade ur på många ställen. Känns inte ett dugg sorligt att missa efterfesten!
Kommentarer
Postat av: Hanna
Jag kände precis likadant som du! De känns som att man gjort de där. ;) Då tycker jag absolut att vi ska ses! :) När kan du? :)
Trackback
